Ordinis Helenum

Joseph Dunneys bok är en märklig mix av cowboyfilm, kvasi-Shakespeareaktigt språk, samt förtätade och förmodligen humoristiskt menade avsnitt. Boken säger mycket om den västerländska mellankrigstidens rasideal, övermänniskoidéer och svart-vitt-tänkande; boken säger ingenting om den okända första hälften av svenskt 1100-tal. Ingenting stämmer egentligen med det lilla man idag vet om denna epok. Tag ridningen som exempel - hästar fanns knappt i Sverige då. Det är populärt numera med historiska romaner - detta är en ohistorisk roman, vars värde ligger i en sällsam och sällsynt vördnad för ett helgon.

Dunney är fixerad vid vapen, trots att han är präst, och kvinnors flätor tycks fascinera honom. Han beskriver Helena som lång, blond och renrasig av nord-germansk modell, trots att biskop Brynolf Algotsson ser henne som brunögd, mörkhårig och med Mellanöstern-feature. Dunney har vidare en ohistoriskt negativ bild av danskarna - i verkligheten rådde vänskap mellan Västergötland och Danmark vid den aktuella tiden, medan Uppland utgjorde ett hot.

Några av namnen har jag tvingats byta ut, i huvudsak motiverat av att Dunney råkade välja namn som sammanfaller med nutida svenskars. Jag måste tro att detta skedde av en slump, inte genom någon profetisk gåva hos Dunney, givetvis. Andra namn har han missförstått på olika sätt - ett efternamn har blivit ett förnamn, och bokstäver har kastats om.

Under översättningen kunde det driva en vansinnig att Dunney hela tiden kör med termer för 'mod', för 'trött' och för 'snabb'; även att han hela tiden beskriver folks blickar och uttryck. Det påstås att han studerade S:ta Helena och att han besökte Sverige, men jag kan inte fatta hur han kunde segla tre dygn på den salta (sic) Mälaren utan att ha haft land i sikte, eller hur det kunde ta flera dygn att segla över Öresund. Jag kan känna respekt och tacksamhet inför att han ägnade sig åt vårt helgon Helena, och det finns en del mycket bra saker i boken, men jag hade aldrig befattat mig med den, om den inte hade handlat om kära Sankta Helena.

Några få anmärkningar:

ADALBERO var Hamburgs ärkebiskop 1123-48, dvs det var han som Helena träffade enligt Dunney.

Det var ADALVARD D.Y. som besökte Birka strax före 1068, utan att där finna Unnis grav.

ANSGARS-kapellet på BIRKA byggdes inte förrän på 1900-talet. På 1100-talet, som boken gäller, var Birka övergivet, och det har aldrig funnits något Ansgarskapell med reliker där eller i Sverige i övrigt. Ansgar föddes i Amiens 801; kom 829 till Birka med Vitmar. År 845, 4/2, marterades Nithard på ön. Ansgar återkom till Birka vid tidigt 850-tal; dog i Bremen 865; firas 3-4/2 och 9/9. Unni dog en naturlig död under ett besök till Birka 936, 17/9. Birka som tätort utplånades 1007 av tolvårige kung Olav av Norge.

BALDUIN III var Jerusalems lokalkung 1130-62, alltså vid den tid Helena kom dit.

Med BLÅSMÄSSAN avses 3/2, S:t Blasius' dag, numera 1/2.

BOTVID, DAVID och ESKIL är tre sagofigurer, firade som helgon 28/7, 25/6 resp. 12/6.

Ett BREVIARIUM nämns: vid denna tid följde Skara stift helt Lunds stift.

CECILIA som flicknamn förekom i Sverige först vid tidigt 1200-tal.

CORVEY i Westphalen var ett dotterkloster till Corbie i Picardie, och grundlades 822.

DOMINICA IN ALBIS var Vita Söndagen, i Skara stift 1:a söndag efter Påsk.

EDMUND SLEMME: Dunney räknar upp bl.a. "Anund Kolbrenner d.1051 och Emund Slemme d.1056". Olof Skötkonungs (-Erikssons) son Emund, född ~1001, var annars kung 1047-59, stupade i Kvänland. Olof hade varit kung ~995-1022, och sonen Anund Jacob regerade 1021-50.

Den påstådda helgonkung ERIK föddes ~1120 i Uppland; blev kung över ett begränsat område 1155 eller -56, och han entledigades ~1160 - si credere fas est.

ERIK EMUNE hette den danske kung som regerade 1134-37; ERIK LAM tog över 1137-46 - se kapitel xiv - under det att både Magnus Nilsson och dennes far Nils Svensson hade stupat 1134.

FORSBY kyrka uppges enligt en förfalskad inskription ha invigts 1035 eller 13/8-1135.

Med "GAMMAL RUIN" framåt slutet i kapitel xiii avses S:ta Helenas Oratorium, vilket uppgavs vara reparerat 1374 och dedikerat till henne; platsen ligger vid bäcken på regementet P:4's område, Skövde.

GUTHORM JARL är icke, såsom Dunney anger, S:ta Helenas far. Helena levde från 1101 eller -02 till 1/8.1140 under det att Guthorm föddes ~1130. Däremot uppkallade han på 1160-talet sin egen dotter för Helena efter S:ta Helena; Guthorm avled efter 1171, 14/4.

Dunney har konsekvent uppgivit att GÖTAR bor i Svealand och svear i Götaland, något som jag korrigerat i översättningen.

GÖTENE var enligt Brynolf Algotsson en stor lantlig egendom, och S:ta Helena kom därifrån. Avståndet mellan Skövde, dit Dunney förlagt helgonets hemvist, och Götene är den kortaste vägen ~37 km.

S:t HALLWARD firades i Skara stift 15/5.

Dunney nämner kung HALSTAN, men denna dog långt tidigare, ~1084. Det är kung INGE D.Ä. och hans drottning Helena som Dunney borde ha angivit, vilka regerade kanske och bl.a. 1087-1110.

INGE D.Y. avled 1129 (efter att ha regerat från ~1110) enligt denna bok, men här stämmer inte hans och Helenas åldrar, ty jämfört med Helenas ålder borde kungen ha avldit 1121. I Danmark regerade Nils Svensen 1104-34 och i Norge Öystein 1103-23. Det anses ju allmänt att det var i Vreta och inte i Skara som Inge d.y. dog förgiftningsdöden.

INNOCENTIUS II var den påve som Helena, enligt en tradition, kysste på toffeln i Rom, även om Languedoc, där påven var i exil under en aktuella tiden, vore troligare.

Någon "KARMELITMUNK" kan inte ha instruerat Helena, ty det vore en anakronism; hon var i Palestina innan första OC-klostret byggdes på Karmel (år 1155).

KNUD DEN HELLIGE (+1086) firas på 10/7, såsom Dunney anger; firades i Skara stift endast under 1200-talet, och alltså icke under Helenas livstid.

KOL alias Erik Svensson/Årsäll, som blev 90 år gammal (född ~1043; kung 1132; stupade 1133), tros vara son till Blot-Sven (som dog 1080 eller 1087/88); hans syster Cecilia tros vara den sk helgonkung Eriks mor. Kols söner är dels Sverker d.ä., kung från 1133 till julottan 1156, som ägde gåden Vreten där Vretakloster byggdes; eventuellt var han blott östgötsk kung 1133-37. Dels Sven Kolsson, uppsalabisp från 1130-talet till in på 1140-talet. Kol blev enl. vissa sagor kristen först på äldre dagar, och han begrovs i Kaga k:a, som Sverker d.ä. byggt till honom. I kapitel xiii står (år 1137) "Kols män", vilket måste utläsas "Sverker d.ä.'s män".

KULLEN som nämns i samband med Skövde Storgård kan avse Elinsmarks Kulle.

Med "KVIDFÅGEL" avses Falco Aeruginosus.

LINKÖPINGs stift nämns första gången 1120, och en domkyrka av trä kan ha funnits där sedan slutet av 1000-talet; senast 1050 påstås kung Anund Jacob ha grundat orten, men det är i verkligheten tveksamt om Linköping kan ha varit en stad under Helenas livstid, och dess nämnda nunnekloster är okänt för forskarna.

LUCIANATTEN, "natten utan slut", som används som datering, motsvarar 12-13/12 år 1139.

MAGNUS NILSSON var son till Margareta, Inge d.ä.'s dotter, och Nils Svensson. Magnus föddes 1106; var kung i "Sverige" 1125-34 - i så fall var han redan kung, ty denna konferens, se texten, inföll före Askonsdagen 1132, vilken dag kan infalla mellan 6/2 och 8/3.

MANIKÉERNA var icke alls satanister, som Dunney vill ha det till, och de existerade icke i Europa på 1100-talet. Dunney måste syfta på en annan dualistisk rörelse, som de facto fanns i främst södra Europa vid den tid då Helena passerade, men dualister är absolut icke satanister - de tror icke ens att någon satansgestalt finns, utan det är materien som är Guds motpol. Om de brände Biblar vet jag icke, men den sekt som de facto brände andras skrifter var de sk kristna!

MARIAKAPELLET är Våmbs kyrka, som, enligt en tradition, Helena år 1130 lät uppföra.

MARTYRIETS DATUM är enligt Brynolf Algotsson första Augusti. Året var enligt de äldsta urkunderna 1140; Dunney anger år 1147, och efter 1600-talet har år 1160 blivit accepterat utan all grund. Platsen utpekas av Dunney till strax NV om sjöarna i Valle Härad; annars utpekas källan i Götene.

OLSMÄSSAN, som används som datering, avser 29/7 (år 1122; huruvida Olav redan då firades som helgon kan diskuteras).

PAULA OCH EUSTOCHIUM var helgon: Paula var en romersk adelsdam och änka vid 32 års ålder; levde 347-404, firas 26/1. Hon grundade ett nunnekloster vid Betlehem. Eustochium var ett av hennes 5 barn; levde 370-419, firas 28/9; hon bistod vid Hieronymus' Bibelöversättning.

PILGRMSLEDER: Dunney räknar upp tre olika från Skandinavien till Palestina: 1.via Ryssland, Svarta Havet, Bosporen och Levanten. 2.sjövägen genom Gibraltar Sund. 3.landvägen genom Europa och båt från Italien.

PREMONSTRATENSORDEN kan ha verkat strax efter år 1120 även i Sverige, och Helena kan ha kommit i kontakt med dem - icke med cisterciensorden, vars första kloster här påbörjades in på 1140talet - ordens första nunnekloster startades i Frankrike 1148-49. Benediktinnunnor fanns i "Sverige" från 1080.

RAGVALD var kanske motkung 1125-26 utsedd av upplänningarna, och man tror att han legat bakom mordet på Inge d.y.; enligt traddition lynchades han i Falbygdens Karleby, där en gånggrift bär hans namn.

Helenas RELIKER: Den enda bevarade, dokumenterade mening som finns efter S:ta Helena är "Gud är hemfallen åt att giva oss (er) något heligt, vars kropp och återstod på passande sätt kan läggas samman här", och den gick i uppfyllelse i och med att hennes Relikskrin kom att stå i Skövde kyrka från augusti 1140 till reformationen på 1500-talet.

SANKT HANSNATTEN motsvarar otvetydigt 23-24/6; Dunney uppger märkligt nog 10/6.

SIGFRID har aldrig existerat! Hans uppdiktade verksamhetstid i Sverige skulle ha varit 1015-60 e.Kr. Hans namn var bevisligen okänt i 1100-talets liturgi. Däremot anses Bruno av Querfort (OSB.Cam), som blev martyr 1009, ha varit inblandad i missionen till bl.a. Husaby - vars torn byggdes 1105 + - 15 år och vars stenkyrka 1120 + - 20 år.

SIGURD JORSALAFARE var norsk kung 1123-30; besökte Jerusalem 1107-10 och på ditvägen passade han på att bränna ned staden Östra Tommarp i Skåne; 1123 lekte han korsfarare i Småland...

SKARA DOMKYRKA invigdes 1150 av biskop Ödgrim.

'SKEDE VI': Skövde har hetat Sködve av Skedevi, vilket betyder Helig Lägerplats.

SOCKEN-systemet var ej genomfört förrän långt in på 1300-talet; "Skövde" som socken existerade ej under Helenas livstid.

STENBRYTNINGEN i Västergötland är känd sedan slutet av 1000-talet. Dessutom uppger Dunney att sandsten skeppades från Själland till Götalands kyrkbyggen.

Kung STENKIL nämns; var kung 1059; stupade 1066.

THAïS ingår i en 1100-talspjäs, Paphnutius, av Hroswitha, nunna vid sydtyska Gersheim.

VALLAND är Halland eller le Valais, Walliserland?

VARNHEM startades 1150 men övergavs av cisterciensermunkarna ~1157. Anläggningen uppbyggdes 1234-60.

VAERINGI var norrmän som via Ryssland tog sig till Byzanz.

ÖREBRO nämns första gången vid slutet av 1100-talet.

****

Översättning af Joseph Dunney: Saint Of The Snows Albany, New York 1937 Snöfallens Helgon:
Förord
Dokument 1   Dokument 2   Dokument 3  Efterord
Innhåll Superhelena svensk version    Superhelena 1   Superhelena 2  Superhelena 3  
Brynolf Algotsson om Helena, 1288  Sankt Appollonia

Webmaster